Christina Lilja

Frida står i köket och fixar mackor, vi ska sitta vid tvn och kolla på Vänner som vi gör nästan varje kväll när vi har kommit hem från jobbet. Vi ropar lite saker som har hänt under dagen till varandra och jag blir otålig och vill sätta igång dvdn.

Frida: Neeej, sätt inte igång Vänner innan jag har fixat mina mackor! Jag tittar aldrig utan dig ju!
Jag: Frida. Nu börjar det här bli sorgligt. Vi borde skaffa oss ett liv.
Frida: Jag tycker att vi ska skaffa Walkie-Talkies!
Jag: Walkie-Talkies? För det gör att vi får ett liv?
Frida: Det är ganska mycket motsatsen till ett liv va?
Jag: Ja.. Det är nog det.
Frida: Fan också..


Men söta är vi! :P







Mamma ringer mig när hon är hos mormor och ska koppla in boxen som hon precis har köpt till henne.


Mamma: Jag har kopplat in boxen, och så har jag gjort en kanalsökning. Jag trycker på ettan, men det kommer ingen bild? Vad ska jag göra nu?
Jag: Men om du har gjort en kanalsökning så borde du ha fått upp kanalerna ju. Har du kopplat in alla kablar och saker på rätt sätt? Titta i bruksanvisningen noga!
Mamma: Det har jag! Jag har tillochmed startat om boxen!
Jag: Mamma? Du vet att du måste titta på kanalerna genom boxen va?
Mamma: Va? Vadå genom boxen? Ska man inte titta på tvn längre?
Jag: Åh herregud. Herre, herregud. Har du gjort en kanalsökning genom tvn och bara kopplat in boxen nånstans?
Mamma: Ehh... Men... Ojdå.. Jag tog inte med mig den kontrollen..
Jag: Jag skäms nästan mamma. Jag gör faktiskt det. Du är mer tekniskt obegåvad än Frida och då är det illa.
Mamma: Nu ska du inte vara sån. Men det är bra att ha en så begåvad dotter!
Jag: Självklart. Hälsa mormor att hon nog hade klarat det bättre själv. Puss!


Just nu skuttar vi runt i vardagsrummet och sjunger till Blondie. Yeah maddfnakka. Vi har visst det ett liv. Ett lagom konstigt liv, men dock ett liv.


Vi var på PRO-dans idag med ett par av våra boende. Jag älskar mitt jobb. Dom är så söta och kramiga och åhh!
Jag jobbar på ett boende för yngre dementa. De som bor där är mellan 30-60 år och är väldigt aktiva. Det innebär att en stor del våra arbetsuppgifter innebär att aktiva dem så mycket som möjligt. Utflykter, bowling, konserter och liknande saker. Otroligt roligt!
Min teammate Mirsen är dessutom en av de mest underbara människor jag någonsin träffat. Hon är 36 år, har två barn men ändå är vi fruktansvärt bra vänner redan. Lovley!