"Hej jag heter Kvant. Kvant Galant!"
Underbar kväll igår med världens bästa Friday. Spontana festkvällar är det bästa som finns, för då har man inga höga förväntningar utan bara kör på. :P Jag skulle ringa Suzie hela kvällen men fumlade bort både mitt förstånd och mitt minne och jag förstår om hon är arg på mig för det hade jag själv varit och jag ställer gärna upp mig mot en vägg så att hon får slå mig hårt. Men det tror jag inte att hon vill. Kanske hytta med fingret och säga att jag är en dålig vän när jag är full.
Jag och Frida är helt låsta på våra bloggar och Nile City. Nile City får vi iofs en låsning på sisådär en gång varannan månad och då SKA man prata som Rubadub. Boooooooomshackalack!
Galet men underbart. Alltid. Kärlek.
Det blåste väldigt snett när jag och Jos skulle gå hem med läsk i pappmuggar från Suben (annars hade vi inget att blanda vodkan med när vi kom hem ju. :P ).
Jag; gå rakt, annars spiller du ju ut all läsk!
Jos; Men det blåser ju snett!
Jag; Ähh, du får väl stå emot. gå rakt nu.
Jos; Det är inte jag som spiller. Det är för att DU går snett!
Jo, helt logiskt måste jag säga.
Innan dess vet jag inte riktigt vad jag gjorde, men mina kryckor var väldigt intressanta för alla andra fulla människor och jag fick stå på ett ben större delar av kvällen. Träffade min Sara Stödstrumpa på Gästis, och hon tyckte det var sjuuuuukt kul att det var jag som hade stödstrumpa nu. :P
Det har jag inte ens skrivit tror jag. Jag stukade foten i torsdags påvåg till Ica (det krävs en Christina till något sånt, det är jag väl medveten om) och p.g.a. att jag har en spricka i den foten sen tidigare så får jag inte stödja på den för mycket. Meeeep!
På något vis hamnade jag på Gulecs vid halv tre med hela Eslövs grabbgäng. Daniel ,den lilla pizzaloppan, gick till konkurrenten för att äta. Det kan man ju inte göra. Och förresten, borde han inte vara äckligt trött på pizza? Herreminjisstanes, han står bland pizzor hela dagarna. Jaja, het är han iaf. Det är det ingen tvekan om.
Ikväll kanske det blir some hot lövin. Man vet aldrig. Mirakel kan ju ske.
Jag och Frida är helt låsta på våra bloggar och Nile City. Nile City får vi iofs en låsning på sisådär en gång varannan månad och då SKA man prata som Rubadub. Boooooooomshackalack!
Galet men underbart. Alltid. Kärlek.
Det blåste väldigt snett när jag och Jos skulle gå hem med läsk i pappmuggar från Suben (annars hade vi inget att blanda vodkan med när vi kom hem ju. :P ).
Jag; gå rakt, annars spiller du ju ut all läsk!
Jos; Men det blåser ju snett!
Jag; Ähh, du får väl stå emot. gå rakt nu.
Jos; Det är inte jag som spiller. Det är för att DU går snett!
Jo, helt logiskt måste jag säga.
Innan dess vet jag inte riktigt vad jag gjorde, men mina kryckor var väldigt intressanta för alla andra fulla människor och jag fick stå på ett ben större delar av kvällen. Träffade min Sara Stödstrumpa på Gästis, och hon tyckte det var sjuuuuukt kul att det var jag som hade stödstrumpa nu. :P
Det har jag inte ens skrivit tror jag. Jag stukade foten i torsdags påvåg till Ica (det krävs en Christina till något sånt, det är jag väl medveten om) och p.g.a. att jag har en spricka i den foten sen tidigare så får jag inte stödja på den för mycket. Meeeep!
På något vis hamnade jag på Gulecs vid halv tre med hela Eslövs grabbgäng. Daniel ,den lilla pizzaloppan, gick till konkurrenten för att äta. Det kan man ju inte göra. Och förresten, borde han inte vara äckligt trött på pizza? Herreminjisstanes, han står bland pizzor hela dagarna. Jaja, het är han iaf. Det är det ingen tvekan om.
Ikväll kanske det blir some hot lövin. Man vet aldrig. Mirakel kan ju ske.
Kommentarer
Trackback
