Christina Lilja

Och jag vet att jag är dum. Det är väl det som är det värsta egentligen?

När jag pratar med Suzie och är på väg in till Lund så säger jag att jag ska ringa när jag kommer tillbaka och att jag ska komma dit och jag vet ju att jag vill. Samtidigt vet jag att jag kommer glömma det när jag kommer hem. Varför gör jag så? Suzie är det finaste i min värld och mitt hjärta dunkar till stor del bara för henne.
Hade jag liksom bara sagt att jag kommer vara död när jag kommer tillbaka eller skickat ett sms och sagt att jag är död eller vad som helst så hade det varit mer okej. Men det gör jag inte. Varför? You tell me.

Jag älskar att bo med Frida extremt supermycket men ibland kan jag inte riktigt hjälpa att tänka hur det hade varit att bo med Suzie. På riktigt. Det hade varit bättre än bäst tror jag.

Ikväll kommer det en massa folk hit och jag ser ut som fan och borde inte släppas lös bland folk. Dessutom ska jag jobba imorgon. Klockan sju. Hurra för mig.

Snabbstädning på mitt rum är det som gäller nu.

Suzie. Jag älskar dig. Jag är dum men snälla tyck inte illa om mig.