"Ursäkta, tjejen här borta har spytt och hennes pojkvän kommer snart.."
Om ni inte kan räkna ut det med röven så var amfiteatern full till bristningsgränsen igår. Anledning? Mikael Wiehe spelade gratiskonsert. Och det vet vi ju alla, allt som är gratis i Malmö dras det folk till som flugor. Men vi fick plats bakom scenen där vi nästan hörde. Lite..?
Efter många "spin the bottle"-sanningar som inte chockerade så värst mycket, bara att Frida helst ligger med Berg om hon måste välja mellan Berg, Nilsson och Åke. Jag ligger helst med Jamal om jag måste välja mellan honom, Fritz med bara ett ben eller Berg med hår som en ryamatta. Andreas ligger helst med mig om han måste välja mellan mig, Suzie och Elin... Blablabla, i någon timme. Men kul hade vi! Som sagt, efter många sådana sanningar var konserten över och vi gick mot nya jaktmarker, dvs Folkets Park.
Där kommer en kille fram och frågar om vi har ett tuggummi. Vi frågar såklart "Varför det?" Han svarar så fint "Tjejen där borta har spytt och hennes pojkvän kommer snart och han får inte märka det.."
Ahh. Jävla fint.
Ikväll är det allsång! Yeeeii!
Efter många "spin the bottle"-sanningar som inte chockerade så värst mycket, bara att Frida helst ligger med Berg om hon måste välja mellan Berg, Nilsson och Åke. Jag ligger helst med Jamal om jag måste välja mellan honom, Fritz med bara ett ben eller Berg med hår som en ryamatta. Andreas ligger helst med mig om han måste välja mellan mig, Suzie och Elin... Blablabla, i någon timme. Men kul hade vi! Som sagt, efter många sådana sanningar var konserten över och vi gick mot nya jaktmarker, dvs Folkets Park.
Där kommer en kille fram och frågar om vi har ett tuggummi. Vi frågar såklart "Varför det?" Han svarar så fint "Tjejen där borta har spytt och hennes pojkvän kommer snart och han får inte märka det.."
Ahh. Jävla fint.
Ikväll är det allsång! Yeeeii!
Alldeles för lik min mamma redan.
Jag älskar min mamma och kommer göra vad jag kan för att uppfostra mina barn som hon uppfostrade mig för jag känner att jag har fått den bästa uppfostran i hela världen.
MEN! Det finns ett stort men. Det betyder inte att jag vill vara exakt som henne när jag är 22 år. Vilket jag närmar mig sjukt fort. På kvällarna så går jag här hemma och plockar ihop kläder som ligger slängda överallt. Visst, det är okej, men när jag går och ska lägga Oscar tröja på hans rum och jag automatiskt vänder den på rätt håll (den var ut-och-in) så blir jag lite rädd.
Det värsta är ju att jag slits mellan två känslor varje gång jag går där och plockar. Den ena är typ "Tralala, här går jag och myser och gör det fint, det är så skönt att komma upp på morgonen när köket och vardagsrummet ser så rent och fräscht ut". Den andra är lite mer åt det här hållet "Visst, jag kan göra det här för att jag antagligen vill ha det lite mer ordningssamt än dom andra men vafan, det ligger grejer exakt överallt och förra gången jag kollade så var jag ingen hushållerska.."
Jag blir frustrerad över det, för jag känner att det antagligen inte kommer ändra på sig. Någonsin. Det är bara så det är här hemma. Ibland blir jag så trött på det att jag släpper allt och skiter i det mesta, men då mår jag också dåligt inombords och det är inte riktigt det som är meningen. Fan.
Jag har bestämt mig för att absolut inte städa på den stora toaletten och det innebär att jag inte ska hänga upp handdukar som ligger på golvet, inte plocka upp kläder som ligger där och inte ställa rätt alla hundra flaskor som står där heller. Men fan! Det är så svårt att låta bli så jag får kli i fingrarna.
Igår låg jag och Henrik och pratade i sängen och han nämnde något om att ha citronvatten i kylen och jag sa att man kunde göra det i mina karaffer men det gick visst inte för dom var för smala..? Poängen i det här är att jag direkt tänker att han vill ha en plastbringare till det vartefter jag direkt säger "Nej! Inga plastföremål i min kyl om det inte är absolut nödvändigt!"
Åhh! Jag är så lik min mamma!
Och jag saknar backarna i Österrike, fan vad bekymmerslöst det är att bara kasta sig ut i en pist och bara fokusera på att ta sig ner på roligast sätt.
MEN! Det finns ett stort men. Det betyder inte att jag vill vara exakt som henne när jag är 22 år. Vilket jag närmar mig sjukt fort. På kvällarna så går jag här hemma och plockar ihop kläder som ligger slängda överallt. Visst, det är okej, men när jag går och ska lägga Oscar tröja på hans rum och jag automatiskt vänder den på rätt håll (den var ut-och-in) så blir jag lite rädd.
Det värsta är ju att jag slits mellan två känslor varje gång jag går där och plockar. Den ena är typ "Tralala, här går jag och myser och gör det fint, det är så skönt att komma upp på morgonen när köket och vardagsrummet ser så rent och fräscht ut". Den andra är lite mer åt det här hållet "Visst, jag kan göra det här för att jag antagligen vill ha det lite mer ordningssamt än dom andra men vafan, det ligger grejer exakt överallt och förra gången jag kollade så var jag ingen hushållerska.."
Jag blir frustrerad över det, för jag känner att det antagligen inte kommer ändra på sig. Någonsin. Det är bara så det är här hemma. Ibland blir jag så trött på det att jag släpper allt och skiter i det mesta, men då mår jag också dåligt inombords och det är inte riktigt det som är meningen. Fan.
Jag har bestämt mig för att absolut inte städa på den stora toaletten och det innebär att jag inte ska hänga upp handdukar som ligger på golvet, inte plocka upp kläder som ligger där och inte ställa rätt alla hundra flaskor som står där heller. Men fan! Det är så svårt att låta bli så jag får kli i fingrarna.
Igår låg jag och Henrik och pratade i sängen och han nämnde något om att ha citronvatten i kylen och jag sa att man kunde göra det i mina karaffer men det gick visst inte för dom var för smala..? Poängen i det här är att jag direkt tänker att han vill ha en plastbringare till det vartefter jag direkt säger "Nej! Inga plastföremål i min kyl om det inte är absolut nödvändigt!"
Åhh! Jag är så lik min mamma!
Och jag saknar backarna i Österrike, fan vad bekymmerslöst det är att bara kasta sig ut i en pist och bara fokusera på att ta sig ner på roligast sätt.
Så jävla sömnlös.
Det är ungefär vid fyra på nätterna när jag är sådär sömnlös som jag är ungefär fem av sju dagar varje vecka som jag börjar läsa mina och Suzies gamla lunarbloggar.
Jag tyckte antagligen inte att jag var så hemskt tuff när jag skrev det här, men nu tycker jag det låter så jävla badass..
"Knäsvaga mig i arslet mtf." Haha. Det var en grabb som jag (som vanligt) hade kärat ner mig i tillfälligt. Han hade veckan innan sagt att jag gjorde honom knäsvag sen hade han antagligen gjort något som jag inte gillade, hence this.
Sen vill jag bara precis flika in ett.. ja.. mycket märkligt leende helt enkelt. Mycket märklig människa. Psykopat nästintill. Josie är söt och Ville är.. där? Men brun är jag!
Jag tyckte antagligen inte att jag var så hemskt tuff när jag skrev det här, men nu tycker jag det låter så jävla badass..
"Knäsvaga mig i arslet mtf." Haha. Det var en grabb som jag (som vanligt) hade kärat ner mig i tillfälligt. Han hade veckan innan sagt att jag gjorde honom knäsvag sen hade han antagligen gjort något som jag inte gillade, hence this.
Sen vill jag bara precis flika in ett.. ja.. mycket märkligt leende helt enkelt. Mycket märklig människa. Psykopat nästintill. Josie är söt och Ville är.. där? Men brun är jag!
Så jävla antagen!
Ser ni? Ser ni?! Jag är så jävla ANTAGEN!
Inte för att jag ska börja nu, men om jag är antagen i år så blir jag säkert antagen till nästa år och då är jag en UNIVERSITETSSTUDENT!! Fy fan vad jag är bra.
Fy faaan vad mitt liv är bra just nu! Först en underbar långresa med den finaste mannen i världen och våren 2014 är jag färdigutbildad civilekonom (eller också färdigutbildad jurist vintern 2014...) :D
Njutbarheten..?
Hur en liten bokstav kan bli så fel.
Hittade detta sköna citatet på en ickenamngiven persons facebook sida. Även om stavningen inte är rätt ändå så kan man, om man vill, översätta det här till "Det vi arkiverar i livet, ekar i oändlighet."
Ahh, jag älskar facebook.
