Fejjan/ansiktsboksträsket is upon us

Facebook är ÖVERALLT! Jag fattar inte. Det är som en stor BUMB lissom. Jag har pratat med Suzie för länge på msnet. 

Pratade precis med Josefin på teleluuuuren! Saknat den tjejen som tusan gubbar. Josefin Nordahl alltså. Många Josefinar i min värld, som vanligt. Vi pratade om facebookbomen och herrejävlar! 
Den tar upp så obehagligt mycket tid, och alla såna saker som man egentligen borde tycka är lite pinsamt att leka med (som vampyrer och pirater och "var har du varit i världen" och skicka drinkar till varandra och en magic eightball och "vilket är ditt strippername?" och ja. ALLT!) är plötsligt helt okej att leka med, för alla andra gör det ju. ;)

Dessutom pratade jag med Akk på hennes nya msn. En ny adress vill säga. Jag, med min lite överdriva organisationsobsession, placerar alla som addar mig i kategorin "Ökända och okända missfoster". Men när jag visste vem det var så fick hon hoppa över till "Dom betydelsefulla" ist. Hon tyckte att jag var en fackstoppare. Vilket jag gladeligen erkände mig vara. Det är bra med fack. Då vet jag exakt vem det är och vad jag tycker om dom. Bra att veta om man inte kommer ihåg. 
Jag benämner mig nämligen ha guldfiskminne nummer UNO. Om jag träffar någon på en fest och hälsar så kan jag mycket väl, tio minuter senare, sätta mig bredvid den personen och sträcka fram handen och säga "Hej,Christina heter jag, vem är du då?"
Folk har en tendens att bli lite konfunderade i bästa fall och en smula irriterade i värsta fall på att prata med någon som inte kommer ihåg vad hon sa i den förra meningen hon yttrade. Jobbigt. Dock accepterar folk det efter som jag är en sån himlarns trevlig prick ändå. :D

Idag sov jag till tolv, gick upp, städade undan på mitt rum och började tvätta. Jag är så nedrans duktig minsann. Snart ska jag diska också. Heeeeelt crazy dag idag må jag påstå. 
Kanske Frida vill gå och sola med mig? Mohaha! Hon brände sig duktigt förra gången vi solade. Det var roligt. Jag varnade henne. Jag har bränt mig i det mangen gang, men hon ville ändå inte lyssna. Sen kunde jag säga " I TOLD YOU SO!" i flera dagar efteråt. 


Nej, nu får jag fan ge upp internjätet ett tag och göra något av det där diskberget jag skymtade i köket innan. 



Man ska sikta på att vara bra. Sådetså.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0