Så var det dags för ett jävla födelsedagsinlägg.

Jag är ju så trött på hela den här bloggvärlden. På hela det här livet och allt jävla hyckleri det innehåller.

Det hade varit så mycket skönare att slippa alla dessa meningslösa samtal och saker man måste göra och säga för att "det ser bäst ut så". Vad fan ska jag bry mig om det för? Kommer det egentligen spela någon roll i det långa loppet? Kommer jag någonsin ha användning för för någon jag hälsar sådär flyktigt på? Kanske en, max två av dom jag träffat det senaste året. Nej. Jag ska fan spara mitt fjäsk till människor jag kan ha användning för i framtiden. Det ska vara mitt löfte till mig själv det här året. Och nej. Jag är inte ett jävla dugg cynisk. Eller tvetydig. Nej nej, att jag är trött på hyckleri men att jag ska fjäska för folk, det säger väl inte emot varandra ett dugg? Fuck helvetes jävla fan. Bitterheten på en födelsedag.

Ojoj. Full inatt. Födelsedag. Biljard med fina vänner och KB. Fint. Inte ensamt, men fortfarande ändå ensamt. Sad. 22 jävla år. Det känns riktigt gammalt samtidigt som det känns som om det kommer bli mitt bästa år någonsin. Fan vad jag ska bli bäst. Haha. Här har ni mig i ett nötskal. Jag säger emot mig själv i samma stycke. Att ni älskar mig? Jag blir förvånad och överväldigad varje gång jag inser det. Och som Suzie råkat skriva i ett sms "Jag kommer säkert ångra det här imorgon, men skit i det nu."

He'på're!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0